ateist, javisst

Jag var aldrig emot religion i Sverige. Jag var inte vidare religiös (förutom fanatiska perioder i 9-års åldern). Annars så har jag mest ryckt på axlarna åt hela baletten. Vill man tro på Gud så gör det. That’s fine by me. Men sedan jag flyttade till USA så har mitt tålamod med religiösa fanatiker nått sin bristningsgräns.
Religiösa människor tror att dem är så jävla speciella. Dem är moralt högfärdiga, rynkar på näsan åt än det ena, än det andra. Aldrig har jag stött på sådan trångsynthet som religiösa folk besitter. Sprit, bögar och svordomar är omoraliskt. Samtidigt som kyrkorna är fulla med pedofiler och annat löst folk som utnyttjar sin spelade gudfruktighet till sin egen vinning.

Att man sedan ska förväntas tro på någonting som det inte finns bevis för är helt befängt. Vad är skillnaden mellan att tro på Gud och jultomten? Jag har inte sett någondera. Jag kan tro att jorden är platt bäst jag vill, men sanningen är en helt annan.

Visste ni att dem lär ut skapelsemyten i skolorna i USA? Och att tusentals religiösa fanatiker vill att skolorna bannar “Big Bang” och alla vetenskapliga fakta i formån för Gud, Adam och Eva.
Sarah Palin, (McCains vice president är ett känt exempel på denna idioti).
Istället för att lära sig om fossiler, dinosaurier, och Lucy – så ska ungarna tro att världen skapades på 7 dagar och att vi alla stammar från Adam och Eva.

Varför inte lära ut nordisk mytologi istället? Eller grekisk?
Alla kulturer i världen har sin egen fantasi rika skapelsemyt. även om Gud existerar, så vad får oss att tro att den kristne guden är den rätte?