what do u call this? :)

Jag har tagit på mig uppdraget att introducera den svenska chokladbollen i USA. (Ja, jag vet IKEA och andra ställen säljer delicato bollar)

Men jag pratar om äkta, hemrullade, pärlsocker beströdda chokladbollar.

Robert hade knytkalas på jobbet idag och jag rullade superfina bollar. Jag gjorde säkert 40-50 stycken, och han kom bara hem med 5.

Varje gång jag tar med mig chokladbollar på fest så går dem åt som smör i solsken.

Själv har jag gjort roliga ärenden i stil med tandläkarbesök och grocery shopping. Hade även ett möte med min favorit professor. Han håller på att skriva en bok om vikingar eller något liknande och han ville ha några texter översatta från svenska till engelska, och så ville han visa mig några riktigt intressanta kartor från medeltiden.

Det var ganska lustigt att se kartor över Skandinavien som var otroligt fel och bakvända. Inte som att kolla in google maps direkt.

Min professor doktorerade i Irland och har ett stort intresse i Europa och Eruopeisk litteratur. Han är också ruggigt intellektuell med en vokabulär som väldigt få kan matcha. Dessutom är han så “djup” och “filosofisk” att jag alltid har svårt att följa hans resonemang. Han citerar dikter, pratar flera språk, och är dessutom förvånansvärt insatt i populärkulturen. Han vet vad Britney Spears åt till frukost samtidigt som han kan diskutera Romarrikets förfall och Shakespeares verk. Han vet allt. Jag hoppas att jag kan bli sådär smart när jag blir stor. Dessutom ser han ut som en riktigt intellektuell college professor, med grått lockigt hår som spretar åt alla håll, gråa kostymer med rutiga slipsar och en enorm kaffekanna som han bär över axeln vart han än går.

snart halloween

kitty pumpkin

Kan ni tänka er hur svårt det är att klä sig rätt här i Colorado? Ena dagen är det minusgrader och nästa dag är det 26 grader varmt och strålande solsken. Jag som städat undan sommargarderoben och plockat fram mina mysiga varma hösttröjor höll på att svettas ihjäl idag.

På tal om att svettas. Jag har hittat en ny kärlek. Yoga och pilates. Det är så kul! Jag har alltid tyckt att organiserade träningsformer varit trista och alltför “hurtiga.” Men yoga är båda avslappnande och stärkande, och pilates bygger muskler av järn.

Vi har förresten varit och plockat pumpor på pumpafältet och skurit ut fina ansikten på dem att ställa ut på altanen. Varje kväll tänder jag några värmeljus inuti dem så får dem lysa sådär mysigt och fint.

hockey & fans

Jadå var hockey säsongen igång igen.

Och ingenstans hittar man bättre fans än i Stockholm där man kastade dildos på isen för att jävlas med motståndar laget (eller iaf en av deras spelare).

Det var Robert som hittade denna artikel, eftersom han läser svenska nyheter på engelska på en sida som hostas av “the local.”

Dem har alltid roliga nyheter från hemlandet, kolla in deras sida här.

Tack så himla mycket för alla omtänksamma kommentarer och tankar.

17-åringens försäkringsbolag ringde idag och sa att han anmält händelsen. Dem ska ansvara för kostnaderna av hyrbilen och alla reparationer.

Känns skönt att dem hörde av sig så snabbt. Men det kommer bli jobbigt att hantera allt tjafs.

Min hyrbil är korn blå och sticker ut som en clown på begravning. Den går inte att missa varken i trafiken eller parkeringen, så förhoppningsvis är mina chanser att bli påkörd mindre nu.

Vi gick på festen i lördags. Kändes skönt att komma bort från alla tankar och allt det trista. Jolene var jättefin i sitt röda afro...

och vi fick äta god mat och tårta. Dem hade fixat små pastasnäckor fyllda med ricotta ost och italiensk köttbulle. Tårtan var bakad i choklad och dekorerad som ett grönt monster.

Stella som nyckelpiga

Matthew & Jake

Vi stannade längre än vi tänkt och pratade om ditten och datten. Mandy kom på den briljanta ideen att dra lott varje fest för att se vem som ska anordna nästa fest. Den som lotten faller på får inte veta förrän några dagar senare när ett par rosa flamingo fåglar dyker upp framför ens hus. På söndag morgon när jag kikade ut så såg jag till min lättnad att vi inte fått flamingo fåglarna - utan att det var Sherry och Patrick som fått nya utomhusdekorationer. Flamingosarna är inte jättestora eller vidrigt fula, men tillräckligt konstiga för att man ska skynda sig och fixa fest för att bli av med dem.

Bilolycka

Lördagen började bra. Solen sken, det var cirka 24 grader varmt, och höstfärgerna sprakade fortfarande i guld och rött.

Vi gjorde massa ärenden för vi hade en Halloween fest att gå på samma kväll. Robbie skulle klippa håret och vi skulle köpa Halloween cupcakes att ta med till festen.

Jag körde på huvudleden som går från vårt bostadsområde. Samma huvudled som jag kör på varenda dag, vart jag än ska. Hastigheten är satt till 45 mph (70 km) och jag körde varken fortfare eller saktare än vad hastigheten tillät. Vi kom till en fyrvägskorsning där bilarna till både höger och vänster har stoppskylt, jag körde på som vanligt när jag helt plötsligt ser hur en stor röd truck kommer ut mitt i vägen. Föraren såg inte att han hade stoppskylt utan dundrade ut i vägen med samma hastighet som mig. Jag gjorde allt jag kunde för att väja undan. Han kom från höger och kunde ha dammat rakt in i passagerarsidan där Robert satt. Istället kom smällen på höger baksida och vi började snurra runt. Jag försökte återfå kontrollen och undvika att hamna i diket. Men man hinner inte göra så mycket. Speciellt när man inte har någon kontroll på bilen och allt går så fort. Vi dängde in i vägkanten, fick punktering på alla däcken och körde rätt in i en lyktstolpe. Som tur var så var hastigheten inte tillräckligt hög så att airbagens öppnades, för skadorna från airbagen hade nog gjort allt värre.

Jag var ruskigt förbannad. Vi var båda två okej och hoppade ut ur bilen och jag började skrika till truck föraren. “What the fuck were you thinking? What the fuck were you doing?”

Jag har aldrig varit i en olycka förut, och nu i efterhand så är jag förvånad att jag reagerade så aggressivt. Tre vittnen kom till våran undsättning. En av männen var en polis i civila kläder som satt vid stoppskylten och såg hur trucken bara for rätt ut i vägen. Han gav oss sitt visit kort och erbjöd att vara ögonvittne.

Ett annat vittne var en äldre man på en Harley Davidson motorcykel som hade kört efter oss. Han var lika förbannad som jag och skrek åt truck föraren. “Vad fan håller du på med? Hade det där varit jag så hade jag varit mos nu!”

En tredje karl som suttit vid stoppskylten på andra sidan kom också fram till oss och erbjöd sig att vara vittne. Det var skönt att få så mycket hjälp.

Jag började darra i hela kroppen efter ett tag, mina knäskålar, händer och fingrar bara skakade. Som tur var så var Robert lugn. Han har ju trots allt bott i LA i 10 år. Han plockade fram försäkring, registrering, och mitt körkort. Han skrev ner killens registreringsnummer ifall han skulle försöka smita.

Vad som mest irriterade mig var att föraren av trucken inte kom fram till oss och bad om ursäkt. Senare insåg jag att han var en liten 17-åring som tydligen var i ckocktillstånd. Han hade en kompis med sig och det första han gjorde var att ringa sin mamma och pappa som dök upp innan polisen kom.

Polisen frågade oss och alla vittnen vad som hänt, och sen frågade han 17-åringen som erkände att han kört emot en stoppskylt. “är vi alla överens?” sa polisen och när alla nickade så sa han att vittnena kunde gå. Tonåringen erkände sig skyldig, så hans försäkringsbolag (hans föräldrars) måste stå för alla kostnader.

Deras truck var okej, medans våran bil var totalt skrot, och var tvungen att fraktas till skroten. Det är upp till försäkringsbolaget om den ska fixas eller om vi får ta värdet och köpa ny bil. Jag har ont i nacke, arm och ben idag. Robert har ont i ryggen och ena handen. Polisen noterade i sin rapport att vi hade skador, ifall vi behöver besöka kiropraktor eller läkare senare och ska ha ersättning.

Det var en av de mest skrämmande upplevelser jag haft. Man inser hur skört livet är och hur fort allt kan tas ifrån en. Samtidigt som man inser sin hjälplöshet i trafiken, även om man gör allting rätt så kan man inte lita på att andra ska göra det.

Eftersom det inte går leva utan bil här så var vi tvugna att skaffa en hyrbil idag. En liten blå skruttig sak. Jag trodde att jag skulle vara rädd när jag satte mig bakom ratten igen. Men det gick bra. Jag vet att det inte var jag som orsakade olyckan, och det enda jag kan göra i framtiden är att vara ännu mer på defensiven.

I USA måste man vara 21 för att beställa en öl på krogen. 18 för att rösta. Varför i helvete får man ta körkort när man är 16 och riskera sitt och andras liv? I den åldern så har man inte den mognad som krävs för att inse att man kan döda en människa om man gör ett misstag. Hade den där tonåringen kört in i mannen på motorcykel istället för mig så hade han mest troligt tagit ett människoliv.

midterms & presidentval

Tiden rusar framåt. Inte nog med att man fyllt 25 och det snart inte börjar vara coolt att bli äldre, utan dessutom är det redan dags för midterms. Har en tenta och presentation nästa vecka, och två tentor veckan därefter. Jag hatade presentationer i gymnasiet, men nu så tycker jag att det är ett skönt avbrott i läsandet. Presentation är lite mer “chill” och kräver mycket mindre arbete än en skriftlig tenta. Min favorit är ändå uppsatser. Jag har blivit en expert på att knappa ner ett thesis statement, intro och conclusion. Jag har erbjudit mig att skriva uppsatserna åt Robbies yngste bror som just börjat plugga, för god penning givetvis. :p

Såg den sista president debatten igår. Obama är betydligt lättare att lyssna till. Men båda kandidater har problem. Europa verkar ju ha omfamnat Obama som att han vore Jesus himself. Kanske inte så underligt eftersom Obama verkar vilja skapa ett Europa-klimat härborta med ökad välfärd och sjukvård åt alla. Det låter ju vackert, men som vi alla vet så är inget gratis. Och tittar man på arbetslösheten som oundvikligen följer ett socialist samhälle så blir man tveksam att hoppa på det tåget.

Samtidigt så är jag hyperallergisk mot de konservativa gubbarna här i Amerika. Dem vore lättare att tolerera om dem inte var så vapen kåta, jesus besatta, och skenheliga.

Nej, politik är rena hyckleriet. Det jobbigaste med dem så kallade debatterna är att dem aldrig säger någonting av värde. Dem studsar runt frågorna, smågnabbas lite kärleksfullt, och smilar upp sig så att man får ont i käken bara av att titta på dem. McCain är speciellt problematisk eftersom han liknar en hamster med den utstående högerkäken och dem små svarta knappögonen. Och Obama måste ju vara en karikatyr konstnärs dröm med dem där dumbo öronen han stoltserar med. Ser ut som att han ska flyga iväg närsomhelst.

Bild: FOX News.com

Amerikansk media är ungefär lika duktiga som aftonbladet vad gäller objektivitet. Det är ingen hemlighet att 99% av media folket är demokrater och Obama supporters. Inget fel i det, men det vore ändå najs om någon kunde leverera en objektiv nyhetsrapport gällande kandidaterna istället för att delta i smutskastningen. CNN och FOX News är mest uppenbara under sina diverse nyhetssändningar och "expert" debatter. Ett perfekt exempel är dagens artikel om McCains uppförsbacke till Vita Huset. CNN skriver här att han kan lika gärna kasta in handduken, medan FOX har en betydligt positivare inställning till McCains chanser att hinna ikapp här.

halloween dekorationer (!) & hundvakt

Jag vet att det inte syns särskilt bra på den här bilden, men min granne har ett skelett hängande från altanen och diverse gravstenar på gräsmattan. Andra grannar har täckt altanen med spindelnät och enorma svarta änkan, en annan har klistrat brottsplats tejp över dörren.

Det är Halloween i förorten.

halloween kakor

Har varit hundvakt i några dagar nu. Jag lyckas med Ceasars teknik att få dem att sitta stilla och vänta tills jag säger varsågod innan dem får kasta sig över maten. Och det gör dem. Så fort dem får klartecken så rusar dem till matskålarna och slänger i sig utan att tugga. Sumner, den yngste, satte i halsen häromdagen. Tycker synd om dem. Så understimulerade labradorer har jag sällan sett.

Sumner kastar i sig maten

fredag & plagiat

Idag fredag har jag pluggat. Kört ett pass yoga. Och handlat mat. Blir tacos Swedish style ikväll. med finhackade tomater, lök, och gurka. Och riven ost såklart.

Pratade med Patricia häromdagen. Hon hade fått fortkörningsböter och blivit kallad till rätten pga det. “Stina, varför tror du att dem kallar mig till rätten?” Sa hon lite nervöst. “Kanske dem ska sätta mig i fängelse.” Hon är rolig. Tydligen hade hon kört 55 på en 30 sträcka, och det är ju ganska grovt. Sedan hade hon bilen full av fejkade märkesväskor, chanel och luis vuitton som hon sålde för 50 dollar styck. Ganska bra kopior måste jag säga, men lädret på fejkade luis vuitton ser aldrig riktigt rätt ut. Patricia var helt paranoid när hon öppnade upp bakluckan för att visa mig. “Om polisen ser mig så kan jag få problem.”

Jag köpte ingen fejkad väska. Det är emot mina principer att betala för fejk. även om dessa märken är hutlöst dyra, så är det en designers verk. Jag skulle inte vilja att någon stal något jag skrivit eller åstadkommit. Det är plagiarism helt enkelt.

Byråkrati = slöseri

Jag är så less på byråkrati. Som immigrant får man snabbt nog. Det ska vara papper hit och dit, med stämplar, namnteckningar, och igenklistrade kuvert.

I fredags var jag kallad till biometrics nere i Aurora. Jag håller på att förnya mitt greencard för andra gången och var tvungen att köra den 45-minuter sträckan till Aurora. Som för övrigt är ett riktigt ghetto med husvagnsparker, spritbutiker och massa löst folk. Biometrics innebär att man får köa i ett trist rum som har inramat foto av George W. Bush på väggarna. När ens nummer äntligen blir kallat så ska det tas fingeravtryck av alla 10 fingrar. En process som känns lite överflödig. Sen tas en bild som aldrig blir bra för bakgrunden är sjukhusvit vilket gör att man får sådan där jättefin grådaskig hy. *suck*

Sedan är det ett halvt helvete att byta efternamn när man är gift. För alla ens gamla papper och ID-handlingar är i ens gamla namn, så det blir alltid massa tjafs med namn hit och dit. Dessutom så staves mitt namn alltid fel i alla möjliga sammanhang. Jag har sett allt från Dina Olossoa till Tina Olsson. *suck igen*

Men värst är det nog när USA och Sverige skall utbyta handlingar. Sverige är ju som bekant känt för att vara så odningssamt och organiserat med katalogisering av varje invånare. Svenska staten vet när deras medborgare senaste kissade i toaletten och huruvida dem borstar tänderna 2 eller 3 gånger per dag. Men ändå så ska det alltid jävlas när man ber att få en svensk handling postad hit. *suck för tredje gången*

Homofobiska amerikanska män och europeiska metrokillar

Den amerikanske genomsnittskillen som bor någonstans i Mellanamerika, (New York & San Fransisco undantaget), är väldigt homofobisk och motsträvig vad gäller mäns inträde i modevärlden. Dessa killar envisas med att bära Levis 501:or och en vit t-shirt. Dem förfasas över europeer i stil med David Beckham som använder nagellack och klampar omkring i kilt.

Dessa killar använder knappt cologne för det anses för gay och dem skulle aldrig spendera mer än 10 dollar på att klippa håret. Dem är till och med noga med vilken bil dem kör och skulle aldrig någonsin synas i en ford focus eller honda civic. Samtalsämnen dessa män emellan rör sig enbart kring jobb och sport. Dem dricker öl, alternativt ett glas rött till steken. Att beställa in en drink i stil med cosmopolitan eller mojito är för gay. Whiskey on the rocks eller något annat odrickbart i stil med jägermeister är okej.

Dessa killar har hellre keps på huvudet än gele i håret. Dem vandrar till och med omkring med unibrow (ihopsittande ögonbryn) ifall dem inte har en flickvän som plockar deras bryn under mycket tjat. Dem känner sig obekväma i slips och kostym och känner sig tvugna att skämta sig igenom så kallade “chick flicks.” Dem klagar när deras tjej sätter på ett avsnitt av Sex and the City, men skrattar gott åt Samanthas upptåg.

Dessa killar har inte gråtit en tår sedan första klass, i allafall inte publikt. Och dem skulle aldrig någonsin erkänna att baseball är tråkigt eller att Chihuahua hundar faktiskt är söta. På Robbies job finns en fransman som bär omkring på en sådan där väska som man slänger över axeln och vars band vilar diagonalt över bröstet. Detta har gett upphov till massa grabbskämt om hans europeiska “gay-väska.”

Ja, det är inte lätt.

grabb (gay?) väska från armani

Något lustigt hände mig idag när jag var och handlade på Safeway (tänk ICA). Våran Safeway anställer många människor med problem av olika slag. Till exempel så jobbar där en kille som är stum och enbart pratar teckenspråk. Där jobbar också några som ser ut att lida av mental störning eller down’s syndrom. Hursomhelst, en kille som jag alltid trott lider av Down’s stod bakom kassan idag.

Jag hade på mig min roliga t-shirt med trycket “Swedish Meatball” på, och syndrom-killen frågade om jag var svensk. Sen frågade han vart i Sverige jag kom ifrån.

“Norr.” sa jag.

“Lappland?” frågade han.

“Nej, men nästan.”

“Västerbotten?” frågade han sedan och min haka sjönk ner till knävecken.

“Hur visste du det?” utbrast jag i ren chock för jag har aldrig någonsin stött på en amerikan som ens hört talas om Västerbotten.

Man har tur om dem vet att Sverige ligger mellan Norge och Finland.

“Jag är väldigt intresserad av geografi.” sa killen.

Superimponerad lämnade jag butiken och skämdes för att jag trott att denna briljanata unge man var utvecklingsstörd. Där ser man.

Skriva tenta som en vicepresident

Jag bevittnade vice president debatten förra veckan. Mest av nyfikenhet, jag ville se hur Sara Palin klarade av pressen. Och jag tyckte faktiskt att hon var galant. Vältalig, charmerande, rak på sak, och snygg. Vithårige Biden (Obamas följeslagare) var blek i jämförelse, förutom när han log med sina vita kosmetiska underverk till tänder. Biden försökte sig på att klämma fram en tår under debatten när han pratade om hur det är att förlora ett barn, men det såg mest ut som att han satt något i halsen.

Mest underhållande var deras förmåga att inte svara på en enda fråga. Debatt ledaren som bestod av en sömnig, överviktig journalist kvinna (som för övrigt skrivit en bok om Obama) ställde frågor som hon aldrig fick besvarade. Hon frågade båda kandidater vad deras akilleshäl var, och Palin svarade med att räkna upp sina styrkor som Alaskas guvernör och hockeymamma. *gäsp*

Detta gav mig iden att skriva tenta på samma svamlande vis och besvara varje fråga med en irrelevant utläggning om något helt annat.

Bidens vita leende

f.d. modellen Palin

författarstund & Halloween fest

Inga föreläsningar idag, men steg ändå upp 7 när Robbie åkte till jobbet. Gick en långpromenad och satte mig sedan med mina böcker. Har tenta på Måndag.

Fick mejl från en av mina professorer från förra terminen i Kreativt Skrivande. Han heter Blair och råkar också vara en publicerad författare. Vi mejlar lite hit och dit och pratar om skrivandet. På Tisdag ska han läsa något kapitel från sin nya bok på en bokhandel. Jag funderar på att ta med Robbie och gå och lyssna, dricka en kopp kaffe, och se om han åstadkommit något bra. Jag köpte faktiskt hans första publicerade bok som var en samling korta berättelser. Jag skrattade högt flera gånger under den korta stund det tog att läsa ut den.

Vi har också blivit bjudna på Halloween fest med utklädningstvång. Varje år innan Halloween så öppnas nya tillfälliga “Halloween-butiker” i tomma butikslokaler och dylikt där man kan köpa alla möjliga läckra outfits. Robert vill inte klä ut sig, mogen som han är. Min kompis Anette sa att hon och hennes pojkvän ska klä ut sig till Brad Pitt och Angelina Jolie och bära omkring på dockor i alla de hudfärger.

Tyckte det var roligt.