Dom senaste dagarna har varit hektiska. Hade 2 tentor i tisdags, jag är ganska säker på att det gick strålande på ena av dom, but we shall see.
Sedan hade jag en väldigt intense tenta idag, torsdag, som jag spenderade hela onsdagen med att plugga för, plus lite andra assignments som skulle in.
Dessutom blev onsdag en riktig bildag.
Bytte motorolja. Motoroljan måste bytas varje 5000 miles, och efter vår roadtrip plus mina 46 miles till Universitetet så tog det mig inte många månader innan det var dags igen. Tog in bilen till Grease Monkey som är ett "fast-food" ställe för bilar som enbart byter oljor och andra vätskor.
Fick 6 dollar rabatt.
Jippie.
Sen vidare till nästa bilställe.
Lampan på the dashboard (kommer inte på vad det heter på svenska), men iallafall, lampan som talar om att ett däck har tappat luft började lysa på tisdagen. Jag kunde inte se någon punktering och inget av däcken var plattare än det andra. Men jag tog ändå in bilen till Auto Tires som roterar och balanserar samt kollar lufttrycket och lagar punkteringar fullständigt GRATIS (så länge man köpt däcken hos dom så har man full-service).
Det var givetvis över en timmas väntetid men som tur var så fanns det en Starbucks i närheten där jag satte mig och pluggade. Och mina nyfikna öron kunde ju inte låta bli att tjuvlyssna på samtliga konversationer vid borden bredvid.
En högljudd kille som jobbar på Starbucks (han hade på sig det gröna förklädet men var tydligen inte i tjänst, en sådan där som alltid sitter på jobbet och irriterar arbetskamrater och kunder gissar jag).
Hursomhelst, han satt där med en sådan där fjant-drink som består av mjölk, socker, vispad grädde och någon smak (typ vanilla eller hasselnöt) – och cirka en droppe kaffe (om ens det).
Så många människor besöker Starbucks dagligen som inte ens dricker kaffe. Man är typ ett freak om man beställer en vanlig kaffe – eller gud förbjude - en espresso straight up.
Beställde en cappuccino på Starbucks och baristan frågade om jag ville ha grädde på toppen…? Eh?
Cappuccino består av espresso, mjölk och skum – har aldrig hört talas om grädde på en cappuccino. Så alla som tror att Starbucks är så jävla bra och ett ställe för “riktiga kaffedrickare” så måste jag ta mig friheten att säga emot.
Hursomhelst, jag satt där bredvid den rastlösa Starbucks baristan och hans tjejkompis som enbart var en klagomur och inte yttrade mer än två ord i rad under hela samtalet.
Baristan beklagade sig över sin flickvän som skulle “hänga” med sitt ex den kvällen, trots att baristan (hennes nuvarande pojkvän) inte kände sig “bekväm med det.”
Så efter att ha snackat massa skit om flickvännens loser till ex så börjar han gorma om hur mycket han har “gett upp” för den här tjejen.
“Jag har offrat så jävla mycket för den här bruden att du fattar inte!” skriker han medan jag och alla andra vänder oss om och stirrar ogenerat.
Killen är seriöst på väg att flippa ur, (på sin egen arbetsplats dessutom).
“Jag satte mig på ett plan från Kalifornien trots att jag inte hade ett jävla öre. Bara för att hon ville ha tillbaka mig. Jag hade jävligt mycket på gång i Kalifornien – jag flyttade enbart hit för
hennes skull – fattar du? Och nu jobbar jag här och tjänar ingenting. Jag kan inte spara ett öre. Hon spenderar allt. Jag har till och med lånat pengar av min farsa för flygbiljetten hit. Fattar du hur mycket jag har OFFRAT?”
Efter en milslång harang så får jag lust att gå över till honom och säga åt honom att hålla käft. Det är inte hans flickväns fel att han “offrat” så jäkla mycket.
Och det är verkligen inte mitt fel.
Jag som bara vill sippa mitt alltför-dyra-och-inte-alls-så-goda kaffe.
hmpf.