tidsoptimister

Jag är medlem av det ofina folket som alltid kommer i tid till möten, fester, arbetsintervjuer, etc.
Tyvärr så har jag en förkärlek för tidsoptimister…kanske för att balansera ut mitt tvångsmässiga beteende av att alltid hålla tider?
Hursomhelst, klockan är nu 17:59. Alissa och Robert åkte just iväg till mataffären för att inhandla ingredienser till kvällens middag som skall lagas av Alissa. (jippie, slipper laga mat!)
Hursomhelst, vi hade även tänkt gå på yoga som börjar klockan 19.
Med tanke på att det tar åtminstone 10 minuter att köra till yoga studion så har vi alltså 50 minuter till godo. Så jag sa till Alissa att vi inte kommer hinna på yoga.
“Jo, men vi har ju en hel timma på oss,” hävdar hon.
Robert tror också att vi kommer hinna.

Medan jag ligger på soffan och skakar förnöjt på huvudet.
Tidsoptimister har inget begrepp om hur lång tid saker och ting egentligen tar. Det ofina folket som alltid kommer i tid (dvs jag) vet att det tar 10 minuter att köra till mataffären och minst 10 minuter att inhandla ingredienserna (förmodligen ännu längre med tanke på att det är efter-jobbet rusningstrafik på mataffären) och sedan 10 minuter att köra hem.
Så då är klockan redan 18:30 innan tidsoptimisterna ens påbörjat matlagningen. Och eftersom det tydligen skall vankas kycklingfileer i ugn så vet alla vi som saknar personlig kock att det kommer ta mer än 30 minuter att 1. laga middagen, 2. äta middagen, och 3. hinna köra till yogaträningen. (plus att man inte skall träna yoga på full mage).

Jag är inte ens matematisk, vet seriöst inte skillnad på höger och vänster (måste alltid tänka på vilken hand jag skriver med innan jag med säkerhet kan peka ut vad som är vänster och vad som är höger)
Men ändå så har jag ett begrepp om tid och rum som tidsoptimister saknar.
Nej, tacka vet jag yoga DVDs och träning hemma i vardagsrummet.