invandring

Efter två dagar av 30-dagars hetta så är det idag molnigt med en viss luftfuktighet. härligt!

Patricia ringde och bjöd med mig på tjejmiddag ute på mexikansk restaurang. Tillsammans med henne, en mexikanska, en colombianska och en amerikanska. Har en känsla av att det kommer drickas mycket margaritas och bli väldigt högljutt. Sydamerikaner har en skön formåga att bara skratta rakt ut, med huvudet bakåtlutat, och dem pratar ofta några decibel högre än sina nordiska grannar. Trots att sydamerikanska länder, som Colombia, plågas av fattigdom, kriminalitet och korrupta regeringar så har befolkningen lyckats bevara sin livsglädje och aptit på livet.

Patricia pratar alltid varmt om Colombia, dess goda mat och hur man dansar natten lång. Hennes mamma, syster och morföräldrar bor fortfarande där och Patricia betalar för deras hälsoförsäkring och hyra med pengarna hon tjänar på sitt jobb här. Hon jobbar på ett spa där hon utför ansiktsbehandlingar och vaxar ögonbryn och överläppar. Detta är ett jobb som betalar okej med nordamerikanska mått mätt, men är en formögenhet i Colombia. Generösare människa än Patricia får man leta efter. Sist vi träffades så gav hon mig ett par Chanel örhängen (fejk förstås) som hon köpt i Colombia. Hon har varit amerikansk medborgare i flera år nu och planerar att flytta över sin gamla mamma hit också. Men hennes karl är inte så överdrivet sugen på att ha en spansktalande gammal svärmor under samma tak. Och Patricia är inte säker på att hennes mamma skulle trivas här, helt ensam, utan körkort och utan att kunna ett ord engelska. Fast samtidigt så är sjukvården bättre och politiken tryggare här.

Det är så tragiskt egentligen, att hela ens liv färgas av vilken plats på jorden man råkade födas. Som svensk har man inte mycket att klaga på, och jag tror att många människor i de rika länderna misslyckas med att inse det slumpmässiga i detta arrangemang. Här i USA så finns det en grupp frivilliga medborgare som kallas för “minute men”. Dessa människor patrullerar vid mexikanska gränsen i Texas, Arizona och Kalifornien med 9 millimeters i hölstret. Anledningen att de är där är för att spana efter mexikanska och sydamerikanska illegala så kallade “border jumpers.” De ringer till tullen så fort de får syn på en latino som kämpat sig genom ökenlandet och är både uttorkad och utmattad. Tullen dyker upp och lassar tillbaka dessa illegala inkräktare.

Dessa minute men är vanliga amerikaner med 9 till 5 jobb. Anledningen att dem spenderar sin fritid vid mexikanska gränsen är för att dem vill “skydda sitt land” från dessa inkräktare. Att Amerika var ett land för och av invandrare är bortglömt. Det iskalla faktumet är att Amerika var ett land för och av europeiska invandrare, när amerikanare protesterar och demonstrerar mot den illegala invandringen så syftar man på sydamerikanernas intåg.

Jag såg en poster på mitt universitet som löd: “Den illegala invandringen började 1492.”

Columbus erövrar "den nya världen" (Amerika) 1492