ateist, javisst

Okej, för att klarlägga mitt tidigare inlägg. Jag och min judiske vän Asa har inga problem med att uppmärksamma stereotyper samt skämta om saker som tages alltför allvarligt.
“Springer alla svenskar omkring nakna och har casual sex med vem som helst?”
Nej, givetvis inte.

Blir jag upprörd om någon ställer den frågan?
Nej. (jag tycker det e rätt kul att spela på den “svenska synden”)
Blir jag upprörd om någon påpekar att Sverige inte alls var neutralt under andra världskriget?
Inte det minsta.
Blir jag förbannad om någon säger att Sveriges kungahus är förlegat och borde avskaffas?
Nope.
Blir jag gråtfärdig alternativt mordisk om någon ritar en ful karikatyr av Luther eller Jesus och klistrar upp på en svensk kyrka?
Nej.

Religion har så mycket blod på sina fingrar och så många människor har mördats på grund av religion. Oskyldiga människor har bränts på bål, stenats, hängts, plågats, och brutalt mördats av religiösa fanatiker sedan tusentals år tillbaka.
Jag respekterar inte religion. Jag tycker det är fucked up att affärer tvingas stänga på söndagar i ett land som uttryckligen separerar kyrka och stat i sin konstitution.
Det är också fucked up att religiösa människor kräver respekt och att alla ska buga åt deras val av religion och tvingas lyssna till deras rappakalja, samt ge dom allehanda dagar ledigt för “religious worship.”
Varför har inte ateister någon nationell helgdag?
Hur många krig, folkmord, och terror attacker har utförts av en ateistisk organisation?
Varför har inte ateister rätt att kräva samma respekt i samhället som religiösa folk?