Friday, February 22, 2008

den amerikanske gentlemannen

Jag läste just en artikel skriven av en amerikansk kvinna bosatt i Stockholm. Hon skrev om den obefintliga dejtingvärlden som existerar i Sverige. Hon var allmänt frustrerad över svenska mäns oförmåga att komma till skott när det gäller att fråga ut en tjej på dejt.

Och jag måste säga att skandinaviska män har mycket att lära från sina amerikanska bröder.

Här lever både romantik och tradition. När Amerikanska män frågar ut en tjej på dejt så kan man vara säker på att han hämtar upp henne iförd sin nyaste skjorta, öppnar bildörren åt henne, bjuder henne på middag och följer henne till dörren efter kvällens slut. (utan att förvänta sig en sängfösare.) Det är oftast männen som frågar ut tjejerna, och det är standard att mannen betalar för middagen. Svenska feminister kan ju rynka på näsan åt detta, och kräva en 50/50 betalning, men det handlar inte om att vara “ojämställd.” Att betala på dejten handlar om att vara “gentleman”, och många amerikaner kan inte ens begripa konceptet att en kvinna ska betala på en första dejt. Det positiva med dessa amerikanska män, i jämföresle med andra kulturer, är att dem förväntar sig, tror på, och uppmuntrar kvinnors karriärer. USA har ingen direkt macho kultur, amerikanska män är bara mer chivaleriska (stavning?).

Om jag har handlat något tungt på affären så kommer en amerikansk man alltid att erbjuda ett handtag. Besöker jag Starbucks och en kille går före mig så kommer han garanterat att öppna dörren åt mig och låta mig gå före. Robbie öppnar fortfarande bildörren åt mig, som om vi vore på en första dejt. Och sorry alla feminister, men jag gillar det!

Svenska män borde ta sig i kragen.

1 comment:

Anonymous said...

Bra skrivet, Stina!

Jag har bara bott ett halvår i England, men hann bli bortskämd med dörröppnande och andra artiga gester. Saknar det här hemma i Sverige!

Men det är inte bara männen som är mindre artiga här. Många svenskar, både män och kvinnor, är också ganska dåliga på att be om ursäkt när de knuffas i affärer och sånt.

/Tina