Min fellow blogger Liz ställde den retoriska frågan huruvida det är bättre att vara tjej eller kille.
Har själv slösat hjärnceller på denna fundering.
Ibland vill jag vara karl bara för att man får mer respekt om man har en penis mellan benen. Tror att Freud hade fel när han hävdade att vi tjejer drabbas av penis-envy, det är nog snarare så att vi i ett tidigt stadie inser fördelarna med att vara man, pungklåda till trots.
Som tjej ska man alltid vara lågmäld och ursäktande. Den enda makten man egentligen har är den sexuella makten, eftersom männen har ett litet huvud som alltsomoftast tar över det stora huvudets uppgifter. Ibland kommer jag på mig själv med att spela det kvinnliga offret i brinnande behov av undsättning. Bara för att det är lite skadeglatt kul att få en karl att bära den tunga prylen, eller sänka priset på en vara, eller stammande försöka ursäkta sig.
Men jag ser ner på mig själv när jag spelar den rollen, och skulle aldrig kunna göra det på heltid.
För kvinnlig makt handlar egentligen bara om tre saker:
1. Vara sexig/vacker/söt/bedårande (beroende på situation)
2. Vara så hjälplös som möjligt
3. Framstå som mindre intelligent än någon av männen i rummet
Och vem vill vara ett sådant tap på heltid? Bara för att få sin röst hörd eller saker gjorda? Inte jag iallafall. Nej, då vill jag hellre ha bredaxlad makt som är baserad på kompetens och förmåga.
Sverige är förresten en plats där kvinnorna äntligen börjat få lite riktig makt. Synd bara att dom piskat dom svenska männen till tystnad på köpet.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment